Jag ska sluta gnälla på dåligt väder och så vidare. Man ska vara glad att man kan träna och mår bra och att ens nära och kära är friska och krya.
Det är så lätt att man alltid ska klaga, på det ena och det andra.
Det kan vända så fort.

Nu till en helt annan egentligen helt oviktig sak som hände igår,var att det ringde på dörren och en man kom med Martins fina vinter cykelhandskar i handen och sa. Det är väl här Flinta bor. Jag hittade dessa på vägen.
Och visst var det Martins handskar.
Som han lagt på biltaket, utan att jag visste om det så körde jag i väg för att handla och vips flög väl handskarna av taket. Martin kom på detta när vi skulle ut och cykl i söndags, nen då var det ju försent, handskarna var redan borta. Tills i gårkväll..
"Turligt" nog hade jag gått lös med märkpennan och märk allt jag såg att märka, med våra namn där av Martins handskar. Alltid lär  man sig något på jobbet (vi brukar säga att barnens grejer ska vara märkta med namn)?!
På tal om jobbet så ska jag inte dit på tre veckor nu.
Imorgon far vi till Vista, Kalifornien, för träning, tävling och förhoppningsvis lite semester.
Vi har nästan packat klart. Det är bara cyklarna som ska ner tillsammans med våtdräkter och några par skor.
Annars tror jag nästan allt är klart.